Turistmagneter som bilkyrkogårdar saknas i Lessebo

När man ser en illegitim uppsamlingsområde med skrotbilar från Lessebo är det är inte märkligt, att en påhälsning hos en bilkyrkogård ger en tillbakablickande som man inte ofta känner. De väldigt åtgångna karosserna från jänkare erinrar om en tid som många inte fått ta del av, men antagligen drömmer om. Men perioden för liknande fräcka bilar är slut. Premisserna för klimat och bilekonomin har fullkomligt förändrats, även på den amerikanska marknaden. Tunga men otroligt stilfulla åkdon är ett minne blott. Och det är dessa minnesbilderna eller förhoppningar som väcks hos en entusiastisk besökare. Att finna rostiga kvarlevor efter en primitiv form förtar inte uppfattningen om en formgivning som aldrig kommer i retur. Som ett resultat av de många årliga besökarna har två gravplatser för gamla fordon i Kyrkö Mosse och Båtnäs lyckats få varaktigt tillåtelse för aktiviteten. Kommunens förenade intäkter från dessa får även en rabiat miljösjäl att reflektera. Men på något ställe har meningsutbytet varit höga. Att söka auktorisation för en etablering är emellertid förgäves. illegala ihopsamlingsområde, som miljömässigt kan jämställas med gravplatser för gamla fordon med fordon, är ett stigande dilemma, som tycks vara komplicerat att motarbeta.

Inte någon laglig gravplats för gamla fordon existerar nu för tiden i Lessebo

Det förekommer flertalet uppställningsställen för skrotade bilvrak i landet. Men endast ett par är certifierade av ortens klimatbyrå skrota bilen Göteborg som bestående kyrkogårdar för rostiga bilar för trafikanter från Lessebo. Dessa omtalade platser är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Småland finns flera dussintals märken från början av 1900-talet och gästas av fler än femton tusen personer årligen. Fastän ett departements fastställande om elimination av alla uttjänta bilar, har ett tillstånd, som fortlöper till 2050. Det om inget är ett kvitto på besöksnäringens mening för orten och vårdas följaktligen på bästa vis av den lokala förvaltningen. Årjängs stora attraktion i Värmland har inte haft samma stöd till upprättande av attraktion. Här startades en skrot under 1950-talet. Handel av brukade bilreservdelar fortgick till 80-talet då skrotföretaget upphörde. Vraken blev stående kvar efter speciell tvångsförflyttning av fordonsvraken, som var placerade på annans mark. Omkring tusen skilda fordonsmodeller från mitten av 1900-talet bevarades och familjen Ivansson, som ägde företaget, lät vanligt folk att promenera runt och beskåda de äldre rariteterna. Beklagligtvis har dessa vistelser resulterat i minskade objekt. Särskilt har Saab V-4 varit omtyckta för plundrare. Enbart dörrmattor har kvarlämnats. Och om gravplatsen för gamla fordon i Båtnäs skall betraktas som sevärdhet eller miljöförödelse har argumenterats av klimatutskottet. Idag klassas bilvrak, som klimatvådligt restprodukt. Men så ålderstigna bilvrak har självsanerats och klimatbekymmer har sanerats från marken.

Hot existerar för olaglig kyrkogård med rostiga bilar i Lessebo

Inte någon i Lessebo kommer emellertid att kunna betrakta fordon från de mest välkända illegitima bilkyrkogårdarna. Den mest uppseende platsen upptäcktes på Sveriges största ö. I Tingstäde grävdes ungefär 200 skrotbilar fram ur en sumpmark. Egendomen hade ägts av Fortifikationsverket, så försvarsmakten hade skyldigheten för skötsel och kontroll, då fordonsägarna beslöt att begrava bilen på detta fiffiga vis. Och Värmland har det förekommit osynliga dragplåster. Östra Sivbergs gruva avvecklades och vattenfylldes skyndsamt under 1920-talet. Där hittade man ett 20-tal bilvrak. De äldsta är över 70 år gamla. Idag finner man helt andra illegitima kyrkogårdar för rostiga bilar utspridda i riket. Och det är förbluffande hur förkastligt dessa ihopsamlingsområden är selekterade. Att observera sådana på vattenskyddade ställen utan granskning av Naturvårdsverkets är egendomligt. Det handlar obestridligt om samlingsplatser. Försakelsen på ingripanden från betrodd myndighet är närmast ödesdiger och uppmuntrar till många oegentligheter. En ära måste likväl lämnas till Sveriges två i särklass högättade och legala bilkyrkogårdar i Båtnäs och Ryd.