Skeletten på en bilkyrkogård är en drömsyn för en nostalgiker från Surahammar

Ingen tillbakablickande fordonsägare från Surahammar åker igenom Värmland eller Ryd utan att gästa en av de här gravplatser för gamla fordon. Här finns många bilar från mitten av förra seklet. Ålderstigna skrotbilar befinner skrota bilen Göteborg sig om vartannat. Men de ålderstigna ljuvligheternas design går inte att undgå. Man tvingas inte vara bilbeundrare för att avguda karosserna som omvandlas till väldigt åtgångna med åren. Forna bilbyggare var inte behov av att grubbla på luftresistans eller drivmedelsanvändning. Så på konstruktions stadiet uppfanns fordon med dimension och skepnad som inte någon gång mer kommer att visas. Inte ens i drömmen. Och Gravplatsen för gamla fordon har omvandlas till kommunernas stora besöksmål för turister. De genererar årligen de främsta vinsterna för nämnda städer. Så det förundrar ingen, att naturämbetsverken sätter tummen upp numera. Men några nya gravplatser för bilar kan inte emotses. Länsstyrelsen har genom hårda återvinningsregler har förbjudit efterföljare. Beklagligtvis existerar det många illegitima uppsamlingsområden med föråldrade personbilar. De tycks verka oberört, när myndighets personer från Länsstyrelsen inte opponerar sig på oegentligheterna.

Ingen lagenlig gravplats för gamla fordon finns i dag i Surahammar

Det förekommer flera uppställningsplatser för skrotade bilar i landet. Men blott ett par är behöriga av områdets klimatkansli som permanenta bilkyrkogårdar för trafikanter från Surahammar. Dessa berömda ställen är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Ryd finns många hundra bilmodeller från början av 1900-talet och besöks av fler än femton tusen individer årsvis. Fastän ett samhällsorgans rådslut om tömmande av alla personbilar, har ett tillstånd, som fortlöper trettio år till. Det om inget är ett belägg på besöksverksamhetens betydelse för stället och vårdas följaktligen på lämpligaste vis av de lokala myndigheterna. Årjängs stora attraktion i Värmland har inte fått likadan stöd till inrättande av sevärdhet. Här grundades en skrot under 1950-talet. Säljande av brukade bildelar pågick till åttio-talet då skroten upplöstes. De uttjänta fordonen blev kvarlämnade efter viss tvångsförflyttning av fordonsvraken, som var uppställda på annans mark. Ungefär tusen skilda bilmodeller från 30-50-talet behölls och bröderna Ivansson, som ägde bilskroten, lät vanligt folk att knalla omkring och se de förlegade rariteterna. Tragiskt nog har dessa besök resulterat i minskade fordon. Speciellt har Vw bubblor varit populära för plundrare. Bara stolar har lämnats kvar. Och om gravplatsen för gamla fordon i Värmland skall ses som sevärdhet eller miljöförstörelse har argumenterats av klimatkommissionen. Numera kategoriseras bilvrak, som miljöfarligt avfall. Men så ålderstigna bilvrak har självrensats och miljöbesvär har sanerats från marken.

Risk finns för illegal bilkyrkogård i Surahammar

Inte någon i Surahammar kommer ändå att kunna se fordon från de mest kända förbjudna gravplatserna för antika bilar. Den mest uppmärksammade platsen upptäcktes på Gotland. I Tingstäde schaktades cirka 200 personbilar fram ur en myr. Marken hade ägts av en myndighet, så krigsmakten hade skyldigheten för handhavande och kontroll, då fordonsinnehavarna bestämde sig att jordfästa bilen på detta fiffiga sätt. Och Värmland har haft hemliga turistattraktioner. Östra Sivbergs gruvhål lades ned och fylldes med vatten kvickt under 1920-talet. Där påträffades ett tjugotal uttjänta bilar. De äldsta från 50-talet. Numera hittar man helt andra illegitima gravplatser för gamla fordon spridda i Sverige. Och det är förbluffande hur bedrövligt dessa uppställningsområden är utvalda. Att betrakta sådana på vattenskyddade områden utan kontroll av Miljövårdsverkets är påfallande. Det handlar obestridligt om transitställen. Avsaknaden på aktioner från ansvarig myndighet är närmast kass och sporrar till många oegentligheter. En ära måste emellertid lämnas till Sveriges 2 i särklass belevade och lagliga kyrkogårdar för rostiga bilar i Båtnäs och Småland.