Bilkyrkogårdar kan gälla som minnesvärd eller naturförödelse beroende på vem som uttalar sig. Till de senare hör olagliga bilplatser i Vimmerby för äldre uttjänta fordon. Men några av landets mest välkända har ändå förvandlas till väldiga och inkomstbringande lockelse. Kring flera av skrotbilarna kan man lokalisera många fordonsmärken som följt med till sista vilan. Att observera äldre märken är likaså ett behag för en återblickande fordonsägare. Men det är amerikanska bilarna från 40-60-talet som ger mest intryck. Under den eran konstruerades de vackraste strukturerna ett personbil nånsin besuttit. Och den här känslan från de här antika rariteter kan man urskilja på en värmländsk bilkyrkogård.

Inte någon legal kyrkogård för rostiga bilar förekommer nuförtiden i Vimmerby

Det förekommer många samlingsställen för ratade vrak i landet. Men blott ett par är auktoriserade av bygdens klimatavdelning som bestående gravplatser för gamla fordon för resande från Vimmerby. Dessa kända ställen är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Kyrkö Mosse finns flera dussintals bilmodeller från början av 1900-talet och gästas av fler än femton tusen människor varje år. Trots ett kommunalt rådslut om elimination av alla fordon, har ett bygglov, som fortgår trettio år till. Det om inget är ett belägg på turistnäringens mening för stället och vårdas för den skull på lämpligaste vis av den lokala förvaltningen. Årjängs stora skrota bilen Göteborg attraktion i Båtnäs har inte fått likadan hjälp till etablering av sevärdhet. Här grundades en skrotfirma under 1950-talet. Försäljning av beg. bilkomponenter fortgick till 1980-talet då bilskroten upplöstes. Fordonsvraken blev orörda efter speciell tvångsförflyttning av fordonsvraken, som var uppställda på annans egendom. Cirka tusen skilda fordonsmärken från mitten av 1900-talet sparades och familjen Ivansson, som ägde skroten, medgav vanligt folk att vandra omkring och observera de äldre klenoderna. Beklagligtvis har dessa påhälsningar resulterat i färre fordon. Först och främst har Vw bubblor varit lockande för kriminella. Endast fälgar med däck har lämnats kvar. Och om gravplatsen för gamla fordon i Värmland skall ses som kulturminne eller miljökatastrof har diskuterats av klimatkommittén. Idag rangordnas en uttjänad bil, som klimatvådligt avfall. Men så gamla bilvrak har självrensats och klimatproblem har sanerats från marken.

Fara finns för olaglig kyrkogård för rostiga bilar i Vimmerby

Inte någon i Vimmerby kommer likväl att kunna beskåda objekt från de mest kända illegitima gravplatserna för antika bilar. Den mest kända platsen hittades på Sveriges största ö. I Tingstäde schaktades ungefär 200 personbilar fram ur en sankmark. Marken hade ägts av en myndighet, så försvarsmakten hade ansvaret för användning och kontroll, då bilinnehavarna bestämde sig att begrava bilen på detta finurliga förfaringssätt. Och Värmland har det förekommit osynliga dragplåster. Östra Sivbergs gruva fasades ut och vattenfylldes omgående under 1920-talet. Där påträffades ett tjugotal vrak. De äldsta är från mitten av 1900-talet. Idag finner man helt andra illegitima gravplatser för gamla fordon utspridda i landet. Och det är överraskande hur förkastligt dessa uppställningsställen är valda. Att observera sådana på vattenbevarade ställen utan kontroll av Trafikverkets är påfallande. Det handlar glasklart om transitområden. Avsaknaden på aktioner från betrodd myndighet är närmast kass och sporrar till många fuffens. En heder måste dock lämnas till Sveriges två i särklass högättade och legitima bilkyrkogårdar i Årjäng och Kyrkö Mosse.