Gravplatser för gamla fordon betraktas som minnesvärd eller naturtragedi beroende på vem som uttalar sig. Till de senare hör olagliga bilplatser i Hörby för gamla rostiga bilar. Men ett par av Västra Götalands mest välkända har likväl övergått till mycket stora och inkomstbringande dragplåster. Kring flera av skrotbilarna kan man lokalisera en del fordonsmärken som hängt med i graven. Att se gamla fordonsmärken är dessutom en glädje för en tillbakablickande fordonsägare. Men det är jänkarna från 40-60-talet som skänker mest upplevelse. Den tidsperioden utformades de finaste formerna ett personbil någonsin besuttit. Och den här upplevelsen från de här föråldrade klenoder kan man se på en värmländsk gravplats för gamla fordon.

Ingen laglig kyrkogård för rostiga bilar förekommer i dag i Hörby

Det förekommer en del samlingsställen för kasserade bilar i Sverige. Men enbart 2 är legitimerade av områdets klimatavdelning som bestående bilkyrkogårdar för trafikanter från Hörby. Dessa berömda områden är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Ryd existerar flera dussintals fordonsmodeller från 20- till 50-talen och gästas av mer än femton skrota bilen Göteborg tusen individer årsvis. Fastän ett kommunalt fastställande om utgallring av alla uttjänta bilar, har ett godkännande, som fortgår trettio år till. Det om inget är ett belägg på turistnäringens mening för platsen och värnas för den skull på lämpligaste vis av den lokala förvaltningen. Årjängs stora attraktion i Båtnäs har inte innehaft likadan stöd till inrättande av kulturminnen. Här skapades en skrotningsfirma under 1950-talet. Säljande av brukade reservdelar pågick till 1980-talet då verksamheten upplöstes. Bilvraken blev orörda efter särskild omhändertagande av fordonsvraken, som var placerade på annans mark. Ungefär tusen olika fordonsmärken från mitten av 1900-talet sparades och bröderna Ivansson, som ägde företaget, medgav allmänheten att ströva omkring och observera de förlegade klenoderna. Tragiskt nog har dessa besök inneburit minskade personbilar. Först och främst har Vw bubblor varit populära för skövlare. Endast inredningar har lämnats kvar. Och om gravplatsen för gamla fordon i Båtnäs skall betraktas som sevärdhet eller klimatförödelse har diskuterats av miljödelegationen. Nuförtiden klassas bilvrak, som klimatskadligt avfall. Men så förlegade vrak har självsanerats och klimatproblem har sanerats från marken.

Fara existerar för lagstridig gravplats för gamla fordon i Hörby

Inte en själ i Hörby kommer dock att kunna se objekt från de mest kända illegitima gravplatserna för antika bilar. Den mest kända platsen upptäcktes på Sveriges största ö. I Tingstäde skyfflades ungefär 200 skrotbilar fram ur en myr. Egendomen hade ägts av Fortifikationsverket, så försvarsmakten hade skyldigheten för handhavande och tillsyn, då ägarna tog beslutet att begrava bilen på detta sluga vis. Och Värmland har haft hemliga lockelse. Östra Sivbergs gruvhål fasades ut och fylldes med vatten omgående under 1920-talet. Där fann man ett tjugotal bilvrak. De äldsta från 50-talet. Numera hittar man helt andra olagliga bilkyrkogårdar utspridda i landet. Det är häpnadsväckande hur illa dessa uppställningsområden är selekterade. Att se sådana på vattenbevarade ställen utan tillsyn av Miljövårdsverkets är egendomligt. Det handlar glasklart om uppställningsställen. Avsaknaden på ingripanden från betrodd polis är närmast ödesdiger och sporrar till många fuffens. En heder måste dock lämnas till Sveriges 2 i särklass högättade och legala gravplatser för gamla fordon i Värmland och Kyrkö Mosse.