Fler än raggare i Skutskär finner harmoni på en bilkyrkogård

När man tittar på en olaglig uppsamlingsplats med bilvrak från Skutskär är det är inte märkligt, att en påhälsning på en bilkyrkogård medför en tillbakablickande av sällan känt slag. De rostangripna stålskeletten från jänkare påminner om en tid som de flesta inte upplevt, men kanske fantiserar om. Men tidsperioden för sådana nyskapelser är till ända. Premisserna för klimat och bilförbrukning har fullständigt förvandlats, också på den amerikanska handeln. Massiva men fantastiskt stilfulla muskelknippen är i det förflutna. Och det är dessa minnesbilderna eller drömmar som upplivas hos en glödande gäst. Att påträffa korroderade kvarlevor efter en okomplicerad typexempel förtar inte förnimmelsen om en formgivning som aldrig kommer i retur. Som ett resultat av de många årliga besökarna har 2 bilkyrkogårdar i Kyrkö Mosse och Årjäng lyckats få permanent behörighet för verksamheten. Samhällets förenade intäkter från dessa får även en nitisk klimataktivist att reflektera. Men på något ställe har diskussionen varit höga. Att söka tillåtelse för en upprättande är å andra sidan förgäves. illegitima samlingsområde, som klimatmässigt kan jämställas med kyrkogårdar för rostiga bilar med personbilar, är ett tilltagande besvär, som tycks vara komplicerat att motverka.

Inte en enda legitim bilkyrkogård existerar nuförtiden i Skutskär

Det förekommer många uppställningsplatser för ratade fordonsvrak i Sverige. Men endast två är behöriga av platsens miljöbyrå som varaktiga gravplatser för gamla fordon för trafikanter från X. Dessa berömda ställen är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Småland förekommer många hundra fordonsmärken från 20- till 50-talen och gästas av mer än 15 000 individer årligen. Trots ett myndighets rådslut om utgallring av alla fordon, har ett godkännande, som fortgår till 2050. Det om inget är ett kvitto på besöksverksamhetens mening för stället och omhuldas följaktligen på lämpligaste förfaringssätt av den lokala förvaltningen. Årjängs stora attraktion i Båtnäs har inte haft samma stöd till etablering av kulturminnen. Här skapades en bildemontering under mitten av förra seklet. Handel av begagnade reservdelar ägde rum till 80-talet då skrotföretaget upphörde. Bilvraken blev stående kvar efter särskild omhändertagande av skrotbilar, som var parkerade på annans mark. Cirka tusen olika modeller från 30-50-talet behölls och familjen Ivansson, som ägde skroten, medgav vanligt folk att ströva omkring och beskåda de föråldrade klenoderna. Tyvärr har dessa påhälsningar inneburit minskade bilar. Först och främst har Saab V-4 varit åtråvärda för tjuvar. Endast stolar har lämnats kvar. Och om bilkyrkogården i Årjäng ska betraktas som turistattraktion eller klimatförödelse har debatterats av miljödelegationen. Nu för tiden rangordnas bilvrak, som miljövådligt restprodukt. Men så föråldrade vrak har självrensats och klimatbesvär har befriats från skog och mark.

Fara existerar för lagstridig gravplats för gamla fordon i Skutskär

Inte någon i Skutskär kommer ändå att kunna beskåda objekt från de mest kända illegala bilkyrkogårdarna. Den mest kända platsen anträffades på Sveriges största ö. I Tingstäde grävdes omkring 200 bilar fram ur en sumpmark. Marken hade ägts av Fortifikationsverket, så försvarsmakten hade skyldigheten för hantering och tillsyn, då bilägarna tog beslutet att dölja bilen på detta fiffiga sätt. Och Värmland har haft osynliga lockelse. Östra Sivbergs gruvhål avvecklades och fylldes med vatten snabbt under 1920-talet. Där påträffades ett 20-tal uttjänta bilar. De äldsta från 50-talet. Nuförtiden hittar man helt andra förbjudna kyrkogårdar för rostiga bilar fördelade i riket. Det är överraskande hur uselt skrota bilen Göteborg dessa samlingsplatser är selekterade. Att betrakta sådana på vattenskyddade ställen utan övervakning av Miljövårdsverkets är anmärkningsvärt. Det handlar obestridligt om transitställen. Försakelsen på handlanden från betrodd myndighet är närmast ödesdiger och sporrar till många bedrägerier. En ära måste emellertid lämnas till landets 2 i särklass högättade och olagliga gravplatser för gamla fordon i Värmland och Kyrkö Mosse.