Kyrkogårdar för rostiga bilar betraktas som kulturminnen eller miljökatastrof beroende på vem som uttalar sig. Till de senare hör förbjudna fordonsplatser i Falun för gamla kasserade personbilar. Men ett par av Västra Götalands mest kända har ändå blivit mycket stora och vinstgivande besöksmål. Kring massor av gamla vrak kan man påträffa flertalet bilmodeller som följt med i graven. Att betrakta antika skrota bilen Göteborg bilmärken är likaså en glädje för en återblickande fordonsinnehavare. Men det är amerikanarna från mitten av 1900-talet som skänker mest avtryck. På den tiden utformades de snyggaste utseendena ett bil nånsin haft. Och de gamla intrycken från de här antika rariteter kan man skönja på en småländsk gravplats för gamla fordon.

Inte någon lovlig kyrkogård för rostiga bilar finns nu för tiden i Falun

Det förekommer flera samlingsplatser för avdankade vrak i Sverige. Men enbart 2 är auktoriserade av lokalsamhällets miljöavdelning som bestående gravplatser för gamla fordon för trafikanter från Falun. Dessa allmänt bekanta områden är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Ryd existerar flera dussintals fordonsmärken från 20- till 50-talen och gästas av fler än femton tusen individer varje år. Även fast ett departements fastställande om utgallring av alla uttjänta bilar, har ett bygglov, som fortgår trettio år till. Det om inget är ett bevis på besöksverksamhetens roll för stället och skyddas följaktligen på ultimata förfaringssätt av de lokala myndigheterna. Årjängs stolthet i Båtnäs har inte innehaft likadan undsättning till inrättande av kulturminnen. Här grundades en skrotningsfirma under mitten av förra seklet. Säljande av beg. bildelar fortgick till åttio-talet då bilskroten avvecklades. Bilvraken blev stående kvar efter viss tvångsförflyttning av bilvraken, som var parkerade på annans egendom. Cirka tusen skilda bilmärken från mitten av 1900-talet sparades och bröderna Ivansson, som ägde fastigheten, lät allmänheten att vandra omkring och se de ålderstigna klenoderna. Dessvärre har dessa besök inneburit färre personbilar. Först och främst har Vw bubblor varit tilltalande för plundrare. Endast inredningar har lämnats kvar. Och om kyrkogårdaen för rostiga bilar i Årjäng skall betraktas som kulturminne eller miljökatastrof har diskuterats av miljödelegationen. Nu för tiden klassificeras en utjänad bil, som klimatfarligt avfall. Men så ålderstigna fordonsvrak har självrensats och klimatproblem har sanerats från marken.

Fara förekommer för illegitim kyrkogård med rostiga bilar i Falun

Ingen i Falun kommer ändå att kunna se objekt från de mest kända olagliga gravplatserna för antika bilar. Den mest uppmärksammade stället påträffades på Gotland. I Tingstäde skyfflades ungefär 200 personbilar fram ur ett kärr. Egendomen hade ägts av en myndighet, så försvarsmakten hade ansvaret för handhavande och övervakning, då ägarna bestämde sig att begrava fordonet på detta listiga sätt. Och Värmland har haft osynliga sevärdheter. Östra Sivbergs gruvhål lades ned och fylldes med vatten skyndsamt under 1920-talet. Där påträffades ett 20-tal fordonsvrak. De äldsta är över 70 år gamla. Numera hittar man helt andra olagliga kyrkogårdar för rostiga bilar spridda i Sverige. Det är överraskande hur uselt dessa uppställningsställen är selekterade. Att betrakta sådana på vattenskyddade ställen utan övervakning av Trafikverkets är egendomligt. Det handlar uppenbart om transitområden. Försakelsen på ingripanden från betrodd polis är närmast kass och inspirerar till många bedrägerier. En heder måste likväl lämnas till Sveriges 2 i särklass högättade och legala gravplatser för gamla fordon i Båtnäs och Ryd.